Kulturpriset

2003 2005 2006 2007 2008 2009 2012 2013

 

Bunkeflo Gille har möjlighet att dela ut ett kulturpris en gång om året till personer som bidragit till bevarande av Bunkeflo sockens historia, direkt eller indirekt. Priset består av ett diplom (hedersdiplom) och kan kompletteras med annan gåva som bestäms av styrelsen.

 

 

Kulturpriset 2013

"2013 års Kulturpris tilldelas Mikael Svensson och Liselotte Wadgård som efter mångårigt arbete och hög ambitionsnivå, med stor respekt för byggnadens historiska värde omvandlat Vintrie Station från ett rivningsobjekt till ett för bygden viktigt kulturhistoriskt byggnadsminne."

Så lyder motiveringen till varför Lotte och Mikael fick Bunkeflo Gilles Kulturpris 2013. Att det var rätt personer som fick det är det ingen tvekan om. Lotte Wadgård och Mikael Svensson har under 14 år förverkligat sin vision, att varsamt och idérikt göra om Vintrie järnvägsstation, från ett rivningsobjekt till charmerande privatbostad och kulturminne.

sam-0675a.jpg sam-0674.jpg sam-0608.jpgStationen i bruk ca 1958*                 Rivningsobjekt 1998*                   Kulturminne/Privatbostad 2013  

*Bilderna är lånade från "BUNKEFLO vår hembyggd"

Med anledning av kulturpriset fick jag och Lars Hansson, som representanter för Gillet, tillfälle att besöka Lotte och Mikael för att närmare beskåda vad de åstadkommit. Utvändigt har de trots ganska omfattande ändringar lyckats behålla stilen och intrycket av en järnvägsstation från tidigt 1900-tal. Invändigt är det en modern bostad med en alldeles egen stil, som blandar gammalt och nytt på ett naturligt men också elegant sätt. Inget är lämnat åt slumpen. Allt in i minsta detalj är noga genomtänkt och professionellt utfört vilket framgår av bilderna.

sam-0666a.jpg Arbetsbodarna som skall bli Lottes och Mikaels bostad de närmsta 10 åren har anlänt, så arbetet kan börja.

                      rensar-tegel.jpg  blastring.jpg                  

Efter att ha städat ut allt bråte så kunde de börja riva de väggar som skulle bort. Teglen rensades och sparades för att användas i de nya väggarna som skulle byggas upp. Även utvändigt rengjordes all tegel genom blästring.

rensat-och-rivet.jpg  nytt-tak.jpgGolven bröts upp, och bjälklaget till andra våningen sänktes för att där få bättre takhöjd. Efter några år hade man kommit så långt att man kunde börja bygga upp igen, istället för att hålla på att riva eller kvalitetsäkra fönster, dörrar och annat ursprungs material. Påsken 2011 kunde de äntligen flyta in, på dagen 125 år sedan stationen invigdes. Ett rum var visserligen inte färdigt då, men nu är även det rummet klart.

Interiören kan väl betraktas som postmodern, där gammalt och nytt vävts samman på ett naturligt sätt till en harmonisk boendemiljö. Varje detalj, liten såväl som stor, har noggrant valts ut för att passa in i sitt sammanhang. Besöken på Degeberga Antik- och Samlarmarknad, liksom loppmarknader runt om i Skåne och Danmark, har varit många. Allt för att hitta alla de gångjärn, handtag, krokar och allt annat, stort och smått, som har behövts för att fullända inredningen.

 sam-0657a.jpg  sam-0634.jpg        

I hallen möts kök, vardagsrum, matsal och trappa.                 Ett ljust lantkök med passande inredning.

          sam-0631.jpg                                            Köksspis, med varmvattenberedare, ringar och spiskrok.

vardagsrum.jpg  verandan.jpg                Vardagsrummet ligger mellan hallen och...                          ...verandan som tidigare var väntrum.

      sam-0625.jpg  sam-0645.jpg  sam-0639.jpg                                 Det finns många detaljer som antyder att det är en gammal järnvägsstation.

      sam-0641.jpg  sam-0656.jpg               

Bakom den röda dörren med myntlåset finns denna toalett.     Till och med blommorna var matchande.

sam-0615.jpg  sam-0611.jpg  

Mikael och Lotte har en del kvar att göra på tomten. "Ruinen" som är nybyggd är klar, liksom "grillgropen" som de står i här. Den hemmabyggda godsvagnen som skall bli gäststuga räknar de med att få färdig under sommaren. Sen skall det byggas en verkstad och anläggas en gårdsplan, men det kommer säkert att födas nya projekt under tiden. För Mikael och Lotte är ett arbetspar som älskar att skapa med sina hjärnor och händer, och Bunkeflo Gille önskar dem lycka till med fortsättningen.

sam-0614.jpg

Lite historia om Malmö-Trelleborg järnvägen

När Malmö-Trelleborg järnvägen drogs genom Bunkeflo socken 1885 byggdes Vintrie järnvägsstation, och togs i bruk 1886. Alla var inte överens om att Vintrie skulle ha en järnvägsstation, och turerna kring det kan ni läsa om på sidan 133 i Bert Perssons fantastiska bok BUNKEFLO vår hembygd. Järnvägslinjen skulle trafikeras av 3 lok, 3 kombinerade första- och tredje klass vagnar, 7 tredje klass vagnar samt 10 täckta och 20 öppna godsvagnar. Tåghastigheten fick inte överskrida 25 km. i timmen och lastförmågan på någon vagn inte vara högre än 11 500 kg. i detta inräknades vagnens vikt.

Måndagen den 27 april (Annandag Påsk) 1886 invigdes banan under stor pompa och ståt. Klockan 12,30 avgick festtåget från Södervärn och anlände till Trelleborg östra 14,05. Tåget drogs av två lokomotiv där det första prydds med grönt och flaggor. Vid varje station hade det samlats mycket folk som hurrade när tåget kom. Hur mycket järnvägen betydde för de samhällen där den drogs fram kan vara svårt för oss att förstå, men nu kunde man enkelt ta sig från Malmö till Trelleborg på 1 timma och 15 minuter. Tidigare var det häst och vagn som gällde och då kunde det ta allt mellan 3 timmar och flera dygn, beroende på hur länge man stannade på Vellinge Gästis.

Vintrie station blev förutom centrum för tågtrafiken även poststation, vilket var naturligt då posten kom med tåget. Härifrån utgick också lantbrevbäringen. Postadress för kommunen blev sålunda Vintrie. Utgångsstation i Malmö var Södervärn, därifrån vidare till Vintrie, Tygelsjö, Hököpinge, Håslöv och Skegrie fram till Trelleborg östra. På dessa platser uppfördes stationsbyggnader. I Fosie (senare Kulladal) byggdes en hållplats. Skulle man stiga av där måste man meddela konduktören vid stationen innan.

Alla som gått i skolan i socknen på 40 och 50-talet har säkert minnen från sina tandläkarbesök i Vellinge dit vi åkte med ångtåg från Vintrie station. Här ifrån åkte man också till släkt och vänner. Jag hade min morfar i Hököpinge. På sommaren cyklade vi dit, men vid dåligt väder cyklade vi bara till stationen och tog sen tåget till Hököpinge. Vintertid fick det istället bli buss och spårvagn till Södervärns station och sen tåg därifrån. En sådan resa kunde ta en halv dag. Då övernattade vi hos morfar innan vi åkte hem igen.

Här är en karta som jag lånat från "Svenssons järnvägar"  där Trelleborg, Klagshamn och Falsterbo -järnvägar är utsatta med stationer. Malmö-Trelleborgs Järnväg (MTJ) som invigdes år 1886, använde samma spår som Malmö- Ystads Järnväg (MYJ) från Malmö Västra station till Södervärn, där den vek av söderut via Vintrie till Trelleborgs Övre station.

1898 tillkom Västra Klagstorp-Tygelsjö Järnväg (KTJ) vilken utgick från Tygelsjö och sträckte sig till Klagshamn, där en ny cementfabrik byggts. Persontrafiken på denna sträckning upphörde redan 1927 och efter cementindustrins nedläggning år 1939 användes banan för bettransporter fram till år 1945 innan den slutligen övergavs.

1904 tillkom ytterligare en sidolinje, Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg (HSFJ). Järnvägen förstatligades 1943 och MYJ-sträckan Malmö Västra - Södervärn lades ner år 1955, Vellinge- Trelleborgs Övre år 1960. Sträckan Södervärn - Falsterbo, efter år 1960 kallad Falsterbobanan, trafikerades fram till år 1971.

mtj-karta-f.jpg

Första tidtabellen på linjen Malmö – Trelleborg.
Införd i Sydsvenska Dagbladet Snällposten den 24 april 1886.

 tidtabell-malmo-trelleborg.jpg

Författat och hopplockat av webbmäster

Stig Lidén Andersson

*************************************************************

 

 

Kulturpriset 2012

"Åke Otterström erhåller detta diplom för att han, med stort engagemang och helt ideellt, under mer än 10 år 4 gånger årligen, distribuerat ett stort antal av Bunkeflo Gilles medlemsblad till våra medlemmar"

Så lyder motiveringen till varför Åke Otterström fick Bunkeflo Gilles Kulturpris 2012. Bunkeflo Gilles verksamhet bygger helt på frivilliga insatser. Utöver styrelsen så finns det en del doldisar som varken syns eller hörs de bara sköter sitt uppdrag utan att begära något för det. Åke är en av de dessa, han har varit Bunkeflo trogen född och uppvuxen på Stenöregatan och som vuxen bosatt på Ola Brorssons väg.

Bunkeflo Gille tackar Åke för gjorda och kommande insatser

 

 

*************************************************************

 

 

 

Kulturpriset 2009

Tilldelades Arne Alexandersson

"För hans idoga arbete i Bunkeflo Gille, och stora kunskap om Bunkeflo socken och människorna som bodde där före 1960"

 

 

*************************************************************

 

 

 

Kulturpriset 2008

Tilldelades Gunilla Rogmark

"För sin dokumentation av Vintrie och Bunkeflo byar, deras människor och historia"

 

 

*************************************************************

 

 

 

Kulturpriset 2007

Tilldelades Sixten Jönsson

"För hans stora kunskap och kännedom om sin hemby Vintrie och sitt aldrig sinande intresse för dess historia"

 

 

*************************************************************

 

 

 

Kulturpriset 2006

Tilldelades Bert Persson

"För sin kulturella gärning att dokumentera Bunkeflo, sin hembygd"

 

 

*************************************************************

 

 

Kulturpriset 2005

 Tilldelades syskonen Augustsson för bevarandet av sitt föräldrahem på   Strandgårdsvägen 19.

Här följer en kort historik: år 1877 skiftades det mest strandnära hemmanet i Naffentorps by, Naffentorp 1. Omkring 1880 ägdes en remsa av en Hylliebo, som lät stycka upp ett antal tomter om ett kvarts tunnland (1250 m2). Endast ett hus finns kvar i ursprungligt skick, nämligen fam. Augustssons.

Det ägdes först av Per Svensson, därefter följer hans dotter Anna gift med Edvin Augustsson. De fick många barn och det är dessa som gemensamt till dags dato har vårdat sitt föräldrahem utvändigt såväl som invändigt. Det finns alltså ett fullständigt intakt arbetarhem från seklets början. Detta är en kulturgärning (se sid 437 i Bunkeflo Vår Hembygd).

 >Tyvärr så revs huset 2010<

 

 

*************************************************************

 

 

 

Kulturpriset 2003

Tilldelades Stolpaberga gård.

"För väl tillvaratagande av gården som representerar en tidsepok som går tillbaka till 1700-talet inom den skånska bondekulturen. En noga och väl genomtänkt restaureringsplan där anpassning skett på ett fint och värdigt sätt till dagens verksamhet och med bevarande av den gamla bondekulturen."